22 november 2017

Gnällgnällgnäll och lite glädje

Tredje dagens vab idag. Och så har det snöat hela dagen lång. Till vår stora glädje. John avskriver jag som frisk idag, lite snuvig men vilket barn är inte det nu? Vi har inte varit ute på fem dagar och med tanke på att snön la sig tjock på marken var vi bara tvungna att gå ut en sväng på dagen. John provade pulkbacken och vi skottade uppfarten. Där och då kände jag att jag inte är frisk än. Blev helt slut av den aktiviteten. Tur man inte har ett fysiskt jobb för imorgon ska jag jobba. Aja, vi gjorde några snöänglar i nysnön också och sen orkade jag inte mer. När jag skulle släppa ut Jack på kvällen märkte jag att det blivit kramsnö ute. John var bara tvungen att springa ut och bygga snögubbar och nu har han snart varit ute en timme själv. Älskar vinter.

Har satt ihop ett skåp från Ikea idag också och dammsugit övervåningen. Sitter nu och mår illa av trötthet och har hjärtklappning. Var helt säker på att jag skulle ha vilat mig iform till Strong-passet imorgon men det är bara att kasta in handduken märker jag. Snälla nån, giv mig styrka! Är på tredje veckan av förkylning och träningslöshet nu. Okej, nu har jag gnällt färdigt. För idag i alla fall. Mer kommer säkert imorgon.

20 november 2017

Skiddrömmar och skåpdrömmar

Det är ju nästan tortyr att sitta inne med förkylning och sjukt barn när solen skiner och snön gnistrar där ute. Jag får påminna mig om att jag skulle varit inomhus på jobbet hela dagen om jag inte vabat och den underbara solen skulle kommit mig än mindre till gagn än vad den gör nu. Sitter ändå som bäst mitt i solskenet i soffan just nu. Det är alltid något.

Jag hoppas så att vintern ska bli såhär vit och solig. Med mer snö såklart så jag får ihop många mil på skidorna. På instragram följer jag med längtan hur det preppas i backar och spår just nu. Snart snart kan man åka. På längden och på tvären.
Men inte i dag i vilket fall som helst. Jag behöver ju fixa vardagsbestyren lite mer när Calle inte är hemma och att bara göra iordning lunch tog musten ur mig. Så brottas jag såklart med det dåliga samvetet över att jag inte är på jobbet, att det inte finns någon vikarie och att någon annan måste göra mitt jobb just nu. Det är trist att det ska vara så svårt att bara få vara krasslig och kunna slappna av och vila upp sig.

John har lite feber i dag men är ändå ganska okej. Vi bygger lego, ser på tv, spelar tv-spel, ser på tv och så vidare. Jag har två saker jag vill genomföra i dag. Det ena är John och jag ska läsa Fislandet och det andra är att jag ska orka börja skruva ihop en möbel från Ikea. Jag ska äntligen få ordning i vårt stökiga arbetsrum. Bort ska alla öppna hyllor där pärmar, papper och allt skit samlas och stör mitt öga. In ska ett skåp som kan gömma kaoset. Jag kan knappt vänta. Jag längtar efter ordning. Vi får väl se. Just nu susar det i öronen och tynger i bröstet så jag tror en kopp te och en bok känns mest lockande.

19 november 2017

November ger vad november brukar ge

November alltså. Sjukdomarnas sjukdomsmånad. För mig, två veckor av hosta och tätt bröst. John, förkylningar av och till. Den här helgen har det dock brutit ut med full kraft. Igår orkade jag inget annat än att ligga i sängen och titta på serier och film. John kan knappt prata på grund av hes och tät. Jag är sämst på att vara orkeslös och sjuk dessutom. Jag blir sur och deprimerad eftersom jag avskyr känslan av orkeslöshet och att inte en kunna ta en promenad. Igår var det dessutom jättefint väder och idag har det snöat. Vi har ställt in restaurangbesök med vänner för mig och mormorsbesöket i dag ligger också dåligt till. 

Jaja. Nu ska jag sluta gnälla. Det finns ju värre saker och så vidare. Och det är ju faktiskt första gången den här termin vi är sjuka. 


11 november 2017

Lullat runt

Nej, riktigt bortmotade blev inte bacilluskerna. Jag blev, som misstänkt, förkyld och har inte kunnat träna på hela veckan. Jag är inte klassisk förkyld direkt utan allt sitter i halsen. Ont i halsen, tung i bröstet och ständig hosta. Har gått runt med en tekopp konstant hela veckan för att ens kunna prata med eleverna utan att hosta hosta hosta. Well, de andra har varit friska så det kunde ju vara värre.
Det att jag inte riktigt varit i form den här veckan och det att veckan har varit intensiv, minst sagt, kramade ur mig rätt rejält och i går kväll var jag väldigt nöjd med att de var John som skulle ut och roa sig och inte jag. En kompis hade Halloween-disco och John gick som fladdermus. Vi körde dit honom, åkte hem och åt mat och hämtade honom igen när discot var slut vid åtta. Glada och trötta barn mötte oss då och discot verkade ha blivit lyckat för alla inblandade.

Strax efter nio somnade den lille fladdermusen rätt ovaggad och jag kröp genast ner i sängen för att göra detsamma. Tyvärr var nog hjärnan för uppvarvad för det gick bara inte. Känslan av att vara dödstrött men inte kunna sova är inte rolig så efter två timmar gav jag upp och satte på tv:n istället. Tankarna snurrade runt och runt. Halva natten. Vid tre orkade jag till slut sova i alla fall. Då var jag glad att det inte var jobbardag nästa dag och jag kunde få sova till halv tio. Men så seg och trött ändå så det var skönt att ha en lugn lördag framför sig. Vi hade tänkt åka in till stan men hoppade det då ingen riktigt orkade. Istället tog vi en långsam promenad i John-tempo i vår kära trollskog. Perfekt för trötta knoppar och kroppar.
 Resterande del av dagen gick i samma tempo. Med fokus på att vara tillsammans. John och jag bakade på eftermiddagen. Saffranslängd sprider ljuvliga (jul)dofter just nu. Det var längesedan vi bakade något tillsammans och enligt John var detta det roligaste med dagen.

John och jag har grejat med en borg av toarullar i några veckor och idag limmade vi till slut ihop det hela. Legogubbarna fick genast flytta in och några nya lekar var födda.
 

Spelat spel, tittat på LasseMaja och haft pizzanight har också hunnits med. Fantastiskt mysig dag blev det faktiskt trots insomnia.

5 november 2017

Bacilluskmota

Då var det söndagskväll och dags att ladda för ny vecka. Vi har haft Johns moster här sedan i fredags och hon fick en länge lovad födelsedagspresent av mig. En dag på Sundstabadets relaxavdelning. Vi hade det utskönt och var helt trötta och sega efter dessa avslappnande timmar. John har varit på ett kalas och på lördagkvällen blev det tacos och sedan filmkväll för de vuxna. 

Söndagen var alla lagom sega och vädret var grått och regnigt så vi var bara inne och tog det lugnt.

Vi har iallafall hängt upp våra fågelrestauranger inför vintern och nu ser jag fram emot att de fylls med småfåglar och ekorrar.

Baciluskerna försöker vi mota bort. Jag ”har något i halsen” och hoppas inte det ska utvecklas vidare nu. John var ju krasslig under höstlovet men har varit pigg i helgen. Vid läggningarna har han dock klagat över både växtvärk och, nu senast, ont i bihålorna. Vi lever väl på hoppet så länge. November är dock en månad som vanligtvis innehåller mycket vab för oss. 

2 november 2017

Läslov

Höstlov är ju läslov numera. Jag har försökt att läsa lite för John varje dag nu för att passa på och för att det är så mysigt. En favorit nu är Snipp och snopp och kalaset som växte. En bok som gett upphov till många fina samtal.

Själv har jag varit frustrerad en längre tid för att jag nästan aldrig orkar läsa, speciellt inte på vardagskvällar. Det blir tv-serier och poddar istället. Men så bestämde jag mig för att skaffa Storytel och upptäckte den uppsjö av böcker som finns där. Bara under min provmånad har jag lyssnat på tre böcker. Just nu lyssnar jag på denna braiga. Jag går ju en del hundpromenader och det är finfint att ha  en bok i örat då.

När jag ändå orkar läsa, något som ofta sker på lediga mornars frukostar när John och jag äter framför tv:n, så läser jag den senaste av Christin Ljungqvist. Har läst och älskat hennes två senaste och denna är ganska lättläst ändå.
Sedan Netflix tittat jag ju på mycket mer serier än vad jag gjorde tidigare. Just nu är ingen av de serier jag faktiskt tittar på från just Netflix men ändå. Jag är på sjunde säsongen av The walking dead. Man måste ständigt sitta på nålar när man tittar på denna serie för man vet aldrig vem som dör. Huvudpersoner lever inte alls säkert, vilket är något jag gillar och som antagligen gör att jag fortsätter titta.
Äntligen började andra säsongen av Jordskott också. Jag älskade föra säsongen, äntligen en svensk, övernaturlig serie som dessutom tar sitt avstamp i den nordiska mytologin och dess väsen. Vad finns det inte att älska?

När jag är färdig med The walking dead ska jag gå över på Stranger things som också släppt sin andra säsong rätt nyligen. Den här serien var anledningen till att jag skaffade Netflix från början och nu har jag längtat efter andra säsongen ett bra tag. Winona Ryder gör en väldigt bra karaktär också.

Jag väntar på uppföljande säsonger till Orange is the new black och American horror story. Jag har även nyss avslutat sista säsongen av Skam och som alla andra sörjer jag att det inte kommer bli fler säsonger.

1 november 2017

Höstlov och höstbaciller

Jag har jobbat två dagar av detta höstlov men får extraledigt från onsdag- fredag. Lite extra ledigt som kommer exakt rätt med tanke på hur sliten man börjat bli. Några dagars återhämtning och man orkar körs på ända fram till jul. 

John kom hem från Ludvika igår och var förkyld och hängig. Vi har haft en sjukdomsfri termin hittills så man får ju ändå räkna det som något slags rekord. Vi ställde dock in ett kalas och ett badhusbesök och har mest ägnat dagen åt att spela spel, läsa böcker, se på tv och bygga lego.
Dagen har varit väldigt november-aktig med dimma och regn så man har ändå inte längtat ut direkt. 
Problemet med när man inte är jättesjuk som barn så blir man till slut uttråkad av att sitta inne helt inaktiv. Hoppas därför på lite bättre väder imorgon så vi kanske kan orka oss ut på gården. Planen var att åka skridskor i ishallen som har extraöppet men det verkar inte aktuellt i nuläget. Jag är dock glad att jag får gå och träna ikväll. Så fort Calle kommer hem ska jag gå ut med hunden och sedan körs ett pass jumping.  Vila varvat med träning är nog ändå det höstlov jag behöver.