16 september 2017

Lördag


I natt la jag mig strax efter John och sov 11 timmar. Vaknade till make som gjorde frukost och kände på mig art detta skulle bli en kanondag. Vi började dagen med en tur tillbadhuaet där vi mötte upp med kompisen Oliver och barnen hade jättekul i några timmar. Det var dessutom nästa inget folk i badhuset så det var lugnt och skönt. 

Hungriga efter badhuset laddar vi nu för lunch och jag tror bannemig solen vill kika fram. Jag längtar ut i skogen så ska ta en tur senare. Ikväll ska jag på bio med den dubbla känslan av förväntan och bävan när en av mina favoritböcker blir film.. IT.

15 september 2017

Viloschema?

 
 Den här veckan har Johns skola en aktivitetsvecka. Det var skoljogg i onsdags och barnen fick ett band på handen för varje varv de sprang. Ett varv var 1,1 km. Jag var ganska imponerad av att John hade sju band med sig hem. Dessutom har barnen fått med sig en schema där de ska aktiver sig 30 minuter varje dag, fylla i ett kryss när dagen är färdig samt tävla om något om de lyckas kryssa för minst fem dagar. Så vi har tagit en promenad med kickbiken en kväll, skoljoggsdagen fick räcka som aktivitet och igår lärde jag John bowla och spela golf på mitt wii. Så nu är han fast. Det är wii-golf för hela slanten. Ja, ingen problem med att få honom att röra på sig i alla fall. Andra aktiva planer i helgen är badhus, jumping och skogspromenad med fika. Som vuxen måste man väl klippa gräset, städa något och promenera hunden också. Kanske får vi skaffa ett schema för att vila lite istället. Trettio minuter kvar till mitt jumping-pass i helgen (laddar med lite godis nu) och cirka två timmar kvar till (hemmagjord)pizza och filmkväll.

14 september 2017

Zumbakryssning 2017

I dag är det redan torsdag och jag har levt på endorfinerna från förra helgens zumbakryssning hela veckan. Vi åkte på lördag eftermiddag och vi var verkligen onödigt tidsoptemistiska. Med en kvart till godo var vi framme vid båten. Stressfaktorn blev alldeles för hög för mig som alltid vill vara en timme före i tid. Men till slut kom vi på båten och vilade i hytten en timma innan första kvällens party drog igång.
Alla följande foton är lånade från zumbakryssnings sida på facebook och fotona är tagna av Leo Ahmed. Årets tema var Red. Jag hade inget rött så tog rosa. Men vad gjorde det, under de knallröda lamporna blev alla röda. I mitten av detta kort ser man mitt och Natashas lyckliga nunor.
Zumbatwinz, rockar alltid fett. Tyvärr var detta enda gången vi dansade med dem under kvällen eftersom deras pass hade blivit fullbokat fort som blixten.
 Årets andra tema var tvillingar. Här zumbatwinz igen samt Inov twinzen. Killarna var vi dock inte så särskilt förtjusta i då vi dagen efter gick på deras pass.
 Jwoe twinz som vi träffat på tidigare. Lika bra nu som då.
Mélanie Robert dom var helt fantastisk.
Party!
Mitt eget kort. Hihi. Å vad roligt vi hade! Jag längtar redan till nästa år!

8 september 2017

Fredagsfeeling på topp


Oj, den veckan gick fort. Som vanligt finns det några saker jag gjort som jag är nöjd med och några dussin som jag är missnöjd med, utvärderar och vill göra bättre. Mycket på jobbet men också privat. Föräldraskap är inte lätt.

Apropå föräldraskap...eller nåt. John hade årets tandläkartid i torsdags och med tanke på att John historiskt sett har vägrat många saker. Eller vägrat, inte kunnat kanske. Som förra året när han inte öppnade munnen på tjugo minuter hos tandläkare. Eller vägrade göra hörselkontrollen vid 4 år hos BVC så den fick vänta tills han var fem. Med det i baktanke visste jag inte vad jag skulle vänta mig den här gången. Man tar inget för givet liksom. John verkade dock peppade redan kvällen innan och kunde inte sova för att han så gärna ville att det skulle bli nästa dag (!). Väl hos tandläkaren tjatade han konstant om när det var hans tur och suckade högljutt när andra gick före. När det till slut ändå var hans tur satte han sig i stolen helt utan stöd från mig. Sedan utfördes en helt vanlig undersökning för första gången. Komplett med bakåtlutad stol, sug och lack på tänderna. John vägrade ingenting av det där utan gapade så stort han bara kunde!! Jag tror jag var i smärre chock efteråt men ack så sprickfärdigt stolt som bara en förälder kan vara över vardagliga ting.

Till kvällen har vi ätit pizza vid tv:n och tittat på "Den gode dinosaurien". En av våra filmkvällars bästa tror jag. Jag älskar våra pizza- och filmkvällar på fredagar. Jag kan längta efter dem hela dagen. Sedan har jag och John spelat tv-spel och fredagskvällen yttrar sig, som sig bör, med att två av fyra har somnat i soffan.

3 september 2017

Kusinträffar och musik i kvällen

 

I fredags hade jag tagit ledigt från jobbet från ett eftersom jag och Calle skull åka till en kusinträff hemma hos min bror i Stockholm. John skulle vara hemma med farmor och farfar, något han hade peppat för hela veckan. Vi vuxna var lika peppade på att få en roadtrip på tu man hand.

Anledningen till att vi åkte till Stockholm var att vi skulle sluta upp för en kusinträff från min pappas sida. Vi kusiner har inte setts på minst tio år så det var verkligen dags. Vi körde långbord ute och brorsan grillade en massa gott. Mellersta syskonbarnet hade fixat urgoda efterrätter och agerade också servitris till viss del. Vi pratade och tog igen. När det blev för kallt ute drog vi oss inåt och satte oss på kuddar på golvet. Det var nämligen golvslipning på G hemma i brorsans hus så inte en möbel fanns att tillgå. Det gick bra att sitta på golvet också. Vid den chockerande tiden tre på natten kom vi i säng. Jag har nog inte varit vaken så sent sedan John var liten och man var tvungen att vakna när han ville då och då. Vi hade dock väldans trevligt och ska försöka få till denna träff en gång per år.

På lördagen åt vi frukost med min bror och hans fru innan det var dags att åka hemåt igen. När vi kom hem var vi ganska slitna efter kvällen innan. Jag vilade mig en aning, vi åt tacos och sedan åkte jag och mamma till gamla kraftstationen i Deje för att se Caroline af Ugglas uppträda där. Både jag och mamma gillar henne mycket så det var roligt att se spelningen tillsammans. Gamla kraftstationen har inte plats för mer än 40-50 pers så det var en ganska intim spelning och man kom nära artisterna. Caroline och hennes crue var himla bra och jag är väldigt glad att vi gick på detta.

Till skillnad från kvällen innan somnade jag ganska ovaggad runt tio och hade sovit min beskärda del av tid innan John vaknade strax innan sju, Söndagens största plan var att John skulle börja på Jumping Kidz. Han var väldigt peppad men det var tveksamt in i det sista om han skulle våga vara inne i salen själv. På studsmattan var det dock inga problem så Calle och jag passade på att träna den halvtimme han tränade. När det nästan var slut kom en helt slut John ut som hade studsat järnet i 30 min så vi tog med honom hem, han fick vila och fylla på vätska och mat. Vi grillade korv till lunch och vinkade av farmor och farfar. Jag klippte gräs och Calle beskar äppelträden och grävde. På eftermiddagen var vi inbjudna på en fika hos grannarna och jag åkte på ett Strong-pass. Den här helgen känns skamlöst lång. Dels för att vi slutade lite tidigare i fredags men också för att vi hann klämma in rätt mycket. Nu är det dags att ladda om. Ny vecka, nya utmaningar.

29 augusti 2017

Kroppen säger tack

I går började äntligen kundaliniyogan för hösten. Jag har verkligen saknat den och jag fattade direkt varför. Var typ uttröttad när jag kom dit, måndag är min längsta och min mest intensiva dag, så jag la mig för avslappning de tio minuter som var kvar innan yogan skulle börja. Jag slumrade till och med till och efter en och en halv timme med andning, mantran och avslappning var jag pigg igen. Min kropp och mitt sinne älskar mig för att jag yogar. Det måste jag säga.

Ikväll sprang jag 4 km i spöregn och det är jag också väldigt nöjd med. Jag tog mig ut trots regn och jag sprang hals vägen ÄVEN i backarna.

27 augusti 2017

Kalaskungen

Jo då, första riktiga arbetsveckan var väldigt intensiv. Det är ju en lära-känna-fas med nya elever innan vi lär oss varandra och jag lär mig vad de behöver för stöttning så den bästa utvecklingen för just dem sker. Spännande.

På fredagen började jag, med vad jag hoppas är, en ny trend, tadaaa, morgonsimning innan jobbet. Går inte upp mer än en halvtimme tidigare men hinner både simma, göra mig iordning och andas innan jobbdagen. Mina kära kära grannar har TYP lurat mig att vara med på halvklassikern detta år som kommer (startar med cyklingen ) så jag lär väl träna på simma/springa just nu.

På fredagkvällen var vi en sleten skara. John ville äta pizza vid tv:n. Självklart sa vi. Vi såg nyaste smurfilmen som var helt okej.
På lördag var det strålande väder och John var bjuden på kalas i gympasalen för en klasskamrat. Medan han var där hälsade jag och Calle på ett enda ställe på årets Lustenrunda, Studio Bläck eftersom Calles kompis jobbar där. Kikade på tatueringar. Kanske blir en lagom till 40-års krisen?Sedan handlade vi och unnade oss go-fika på altanen. Klippte gräs, hämtade John och grillade.
 Jag var den movilliga motionären.
 
 Dock fick han hänga på ut i skogen ändå. 5 km fick vi till i morse, igen i strålande sol och de små hösttecknen smyger sig på.
Halva dagen i dag spenderade vi på Leos lekland eftersom det äntligen var dags för Johns eget kalas. Som han längtat. 12 barn runt bordet och ett himla massa härj. Som vuxentycker man ju att enda fördelen med dessa kalas att man slipper fixa, städa och planera hemma, annars känns det rätt trist att ungarna inte blir ett dugg sammanhållna under leken men barnen har helroligt och John var väldigt nöjd. Vilket ju är det viktigaste i alla fall.
Jag har packat en hel hög med kläder jag sålt på tradera och ska nu ladda för ännu en vecka.